Sommarstället.

Det är samma sak varje år, när blommorna börjar knoppa, näsan rinna av all pollen och solen är för första gången riktigt varm, då kommer längtan efter ett sommartorp. Att sitta i en lägenhet i stan med balkong i norr är inte riktigt den bild jag har av en perfekt sommar. Nej, det är nu man varje helg fram till semestern ska ta sitt pick och pack och bege sig ut till sitt alldeles, alldeles perfekta och pittoreska sommarställe som givetvis ligger vid en lugn liten sjö med brygga (absolut inget nyproducerat, gammalt ska det vara, med skavanker och knarrande golv). Avståndet är inte längre än att det går att ta bilen in på lördagkvällen om man skulle få lappsjuka och vännerna tycker det är helt okej att komma över i några timmar.

Kanske kommer denna längtan från somrarna som barn som spenderades i "stugan"(som tyvärr ligger 110 mil härifrån, lite långt för en helgtripp). Men framförallt beror denna längtan på att jag vill ha ett ställe där jag kan få inreda precis som jag vill, utan kompromisser. Jag kommer inte att tycka att alla pastelliga och väldigt somriga färger på gardiner, väggar och soffa är fel när hösten börjar närma sig. Och jag blir inte less på den blomprakt som fullkomligt dominerar i mönsterväg. Jag har nog en inneboende tant inuti mig som vill leva ut denna fullkomligt romantiska (och något pråliga) inredningsdröm. Jag vill sitta på verandan och dricka kaffe ur koppar med rosor på, jag vill ha ett utedass med hjärta på dörren och jag vill ha farmors gamla broderade visdomsord och små dikter (sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne) snyggt arrangerade ovanför kökssoffan. När sedan hösten närmar sig låser jag dörren och lämnar mitt sommarparadis som kommer kännas lika lockande nästa sommar. Och tills dess kanske jag spenderar en vecka eller två i min fjällstuga (som givetvis skall ha öppen spis, timrade väggar osv. Men det får jag skriva mer om när vintern närmar sig).

Foton: www.skonahem.se