Du kliver in i möbelaffären. Du har just köpt en ny villa (eller radhus eller lägenhet för den delen) och har bestämt dig för att byta ut ditt gamla slitna möblemang mot ett nytt och modernt. Du är full av förväntan och anser att du ändå har rätt så bra koll vad gäller inredning. Du är helt enkelt inredningsintresserad ( lagomt, bör tilläggas) och har en klart bild av hur ditt nya, perfekta hem skall se ut. Så du går målmedvetet fram till soffavdelningen, väljer soffan med schäslong. Du väljer sedan ut soffbordet i oljad ek, går vidare och bestämmer dig för ett matsalsbord i, ja just det...oljad ek. Till det matsalsstolar med svart skinnklädsel, åtta stycken. Och såhär fortsätter det. Rum för rum. När du går ut ur butiken är du nöjd, det blev precis som du hade tänkt dig. Och du drömmer dig bort till inflyttningsfesten när alla vänner kommer på besök för att studera dina nyinköpta och uppdaterade möbler. Givetvis är de imponerade av vad du lyckats åstadkomma. Någon kanske tillochmed utbrister att det ser ju precis ut som hemmen man ser i tidningarna (läs möbelkatalogerna). Innan du åker hem och börjar flyttpacka passerar du IKEA, du skyndar dig in och får med dig en gigantisk tavla föreställande ett svartvitt foto på en vacker strand. Den kommer att passa perfekt ovanför soffan, tänker du.
Alla dessa möbler som i sig är väldigt snygga, men som tillsammans bildar, ja just det...ett kataloghem.
2008-04-14
Kataloghemmet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar