Babysäng

Något jag älskar att göra är att springa på loppisar, second-handbutiker och auktioner. Inget går upp mot känslan när jag hittat prylen som jag letat efter så länge. Eller kanske hittar jag något helt oväntat men som blir en fin detalj att lägga till i hemmet. Jag tycker om att blanda nya saker med gamla. Det är effektfullt och ett relativt enkelt sätt att sätta prägel på hemmet.

För några månader sen såg jag i tidningen Allt i hemmet ett hemma-hos-reportage om ett par som hade hittat en gammal vagga i rotting till deras nyfödde son. Jag blev fullkomligt förälskad i den vaggan och lite smärre besatt av tanken på att hitta en liknande till mitt ofödda barn. Så självklart började jag frenetiskt springa på loppisar med bara ett mål i sikte; en rottingvagga. Lättare sagt än gjort! Inte någonting i närheten så långt ögat kunde nå. Men jakten gick vidare utan resultat. Så, när jag så småningom börjat förlika mig med tanken att jag skulle bli tvungen att klara mig utan en rottingvagga, så står den där. Inklämd i ett hörn på Myrorna (belamrad med diverse skitiga trasmattor och trasiga resväskor) på lite svajiga ben. 75 kronor fattigare lämnar jag Myrorna med världens största leende på läpparna och den där alldeles underbara känlsan i kroppen när man just gjort ett efterlängtat fynd. Med lite sprayfärg blev den sedan som ny. Det enda som saknas nu är medar så att den kan gunga, jag har valt att ta bort de gnisslande hjulen som kändes väldigt ostadiga. Om inte annat så får jag väl klara mig utan gungningar då.