Vacker men dyr textil.

Tiden för bebis närmar sig med stormsteg och tankarna kretsar alltmer kring det stora som snart ska hända. Därav blir inläggen kanske inte lika många under en kommande tid, men jag hoppas att motivationen och ideérna kommer att komma tillbaka om inte allför länge.

Mellan bebistankar så slinker det dock igenom en och annan tanke på hemmet. Och där är det textilier som dominerar totalt. Läste senaste Sköna Hem där de hade gjort om med hjälp av textilier, ett reportage som verkligen var inspirerande. Och, ja visst, det låter ju skitenkelt att gå ut i handeln och skaffa sig lite sköna tyger...och vips så har man det lika fint som i reportagen. Men (hmmm) riktigt så enkelt är det ju faktiskt inte med tanke på att de allra finaste tygerna faktiskt kostar därefter. Givetvis finns det billigare alternativ som inte alls är så tokiga (Åhlens har mycket fint för en rimlig peng) men det går ändå inte att komma ifrån att man får en helt annan känsla (och ofta lyster) om man är beredd att betala lite (läs mycket) mer. Materialen är ofta av äkta vara och slitstyrkan och kvaliten en helt annan. Då jag har förmånen att arbeta med många av de engelska textilmärkena har jag kommit att bli extra förtjust i dessa. Framförallt gillar jag deras dämpade färgskala med inslag av brunt, guld, turkosblått, mintgrönt och liknande. För tillfället har jag svårt att släppa tanken på en av Romos senaste kollektioner; Striata. En kollektion innehållande randiga mönster i vackert tunna, skira textilier på dubbel bredd. De hade passat alldeles perfekt i vårat vardagsrum. Men tills jag har råd med dessa fortsätter jag i alla fall att drömma.

Foto: www.romofabrics.com